LillBeckmans

Jag har kommit över min förskräckliga hemlängtan som jag haft i två veckor, så det känns som jag äntligen har landat och gjort mig hemma stadd här. Iva tog mig med hem till henne idag... det var nog det största hus jag någonsin sett och om jag blev avundsjuk på hennes rumskompis garderob???!! Bara garderoben var lika stor som mitt rum (Walk In Closet var det) Och i mitten var det en sko hylla som var riktigt stor och hon måste haft runt hundra par skor om inte mer. Det var verkligen min dröm garderob! Och hela huset, WOW! Jag säger bara att en del utav dem som bor i USA lever verkligen som i filmernas värld... skumt men så e de. Jag ska nog också flytta hit tror ja... Jag blev varnad för att inte bli Americanized men jag tror nog att det är försent nu.

Heej!

Hejhej!

Hej Allihopa!

Web Lake Park

Hallå!

Man känner att vintern är på väg även här i San Diego. Tror vi bara hade drygt 25 grader idag...och så var vi på Michaels (varuaffär) häromdan och där har dem redan börjat sälja julpynt och Merry Christmas kort.

Hejhej!

Jag måste erkänna att jag har redan borjat längta hem till allt och alla fast jag inte vart har så länge!! Men det blir val alltid så i borjan antar jag.
Idag så är det inte mycket fart här på kliniken inte... men det var prat om att åka till någon affär for att inhandla små penslar och ritblock som vi skulle fylla små påsar med och sedan skänka till barna på något sjukhus här i närheten.

Och igår sa blev turen till Poway Street fair där festivalen skulle hålla till inställd då våran chaffor Manny, hade en ledig dag (jag har glomt att berätta att vi har en bil, våran egen Mando Van som kors utav våran egen Manny!). Men iställat sa åkte vi och lunchade pa Chilih's. God mat och god service, jag tycker nog att vi svenskar kan ta efter lite av amerikanarnas vänlighet!
På eftermiddagen så forsokte jag leta upp vart bussarna gick, och tro mig det var inte det enklaste! Efter att en gammal patient fran San Francissco var här och forsokt läxa upp mig hur och var bussarna gick i tre timmar så trodde jag att jag hade stenkoll, men inte riktiga va... Busstationen låg precis på andra sidan vägen, men att ta sig over vägen är helt omojligt här om du inte vill bli mos så jag behovde hitta en väg runt. Efter 45 min borjade jag bli lite oroligt. Jag hade da inte stott på en enda fotgängare på hela vägen och jag borjade undra om jag inte råkat vandrat in på något forbjudet område. Men just då fick jag syn på en annan som var ute och gick och jag kunda pusta ut. När jag kom lite närmar sa visade det sig vara Elin. Hon sa att jag var pa rätt väg som tur var och när jag väl hittade bussarna så var det bara att vända och leta mig hemmåt igen...

Senare så var jag och provade poolen som hor till lägenheterna, både den bubbliga och den vanliga. Samtidigt som jag passade på att skaffa mig lite rod färg i ansiktet som var nagot jag langtat efter.

På onsdag kommer det några volantärer hit som sminkar, frisserar, gor naglar och lite annat smått och gott på en. Funderar faktistk på att skaffan mig en ny frissyr kanske, och i såfall ge dem fria händer så det kommer bli spännande att se vad dem hittar på. Dessutom så är det Elins 21-års dag och att fylla 21 är stort här i USA så då blir det ut och fira!

Jag saknar er alla där hemma,
Pussar och Kramar fran Kalifornien!

Hej hej!

Nu sitter jag här och skriver igen, det blir så när man inte har så mycket annat för sig... Jag fick ett mail idag från en så kallad Daisy från Sjövänsposten (en tidning för sjövärnskårister), jag har nämligen skickat in en artikel dit från då jag seglade skonaren Vega. Han skrev att jag skulle få hela mitt reportage med i tidningen plus några bilder sedan avslutade han mailet med:

Idag så var jag, Elin, Jennifer (patient) och Melissa (Case Manager) på Clay N Latte och målade keramik saker...man betalar för en skulptur, tallrik, kopp eller vad det nu är och sedan får man måla den. När man är klar lämnar man kvar sin skulptur så bränner dem den och så  kommer man och hämtar den några dagar senare.

Hej Allihopa, jag har last alla era komentareer men vet inte riktigt hur man svarar pa dem an, men med tiden kanske jag lar mig hur...

Igar forsokte jag lagga upp bilderna pa mitt rum men det verkade inte fungera sedan sa gav internet upp och da gjorde jag det med.

Jag tanker pa er alla dar hemma och saknar er! Eftersom att jag ar pa kliniken fram till fyra varje dag sa kommer jag inte in pa skype fors efter fyra och da ligger ni och sover, men pa helgen skulle jag kunna komma in tidigare men just denna helg ska vi pa nagon festival pa lordagen sa kanske pa sondag.
Nu sa ska vi ivag och mala koppar typ...:D
Pussar och kramar!

Första dagen har varit bra, men jag har bara suttit och fyllt i papper så jag har inte fått sett så mycket utav San Diego än...men jag hoppas att jag snart ska få komma ut på upptäcksfärd. Ute så är det riktigt varmt, runt 26 grader har vi haft på dagen.

Jag det var da som jag akte jag, den 9 september 2009 och ungefar klockan 09.09. (09.10 men vi lyfte en minut tidigt!) Hur som helst har jkag i alla fall kommit fram nu och sovit min forsta natt har. Min flygning var riktigt bekvam, hade 40 filmer att valja mellan, 60 serier, musik, spel och en massa annat. Sjalva flygningen gick fint, och vi landa en timme tidigare en planertat, sa jag traffade en amerikan/svensk som forsokte fixa in mig pa ett plan tidigare men da hade det planet akt 1 timme tidigare och dem hade precis stangt. Sa jag hade 6 1/2 timme pa flygplatsen i New York, och affarerna var inte dem roligaste, dem hade kanske fyra olika affarer som dem varvade sa att det fanns en av varje vid varje gate. Det fanns alltsa inte sa mycket att bedriva tiden med. Men pa natt satt gick tiden och jag gick ombord pa mitt nasta och sista plan, klockan var da halv sex lokal tid men for mig sa var den halv tolv nastan sa jag sov hela den resan. Och aven denna gick fort, en halvtimme tidigare anlanda jag till San Diego dar min chaffor Manny, en glad prick, tog emot mig.

Bilresan tog ta 30-40 minuter men det var riktigt mysigt att aka pa kvallen. Det var kvavt i luften och langs med vagen fanns det palmer och mittleds linjerna hade reflexer som sag ut som marchaller som brann och skillde filerna at.
Dem enda bilarna jag sag var stora maffiga jeepar och blanka sportbilar...Och hur dem korde!=) inte holl sig nagon innafor sitt korfalt knappt. Min chaffor Manny hade ofta svart att bestamma sig for i vilket korfalt som han skulle ligga i sa det blev for det mesta mittemellan tva. Han paminde faktiskt lite om min korning:D Men jag forstar honom faktiskt, forst sa fanns det fem korfalt och efter ett tag blev det sju, och min tanke var verkligen "hjalp! Hur vet man i vilken fil man ska kora i", och sedan slutade det med nio hela filer och vardera hall!! och varje fil var sa bred att nastan tva svenska bilar skulle fa rum i dem. Och hastighetsbegransning tror jag dem inte har heller, sag inte en enda hastighetsskylt pa hela bilresan.

Klockan var runt halv nio nar jag kom till min lagenhet. Min rumskompis lag redan och sov men hon hade baddat min sang och foberett allt for min ankomst sa det var bara for mig att krypa till sangs! Men vilken lagenhet, jatte frasch och fin. Bara mitt rum var som en egen lagenhet! Ett kok, ett vardagsrum, en balkong, tva dubbelrum, tva badrum med toalett och dusch och det basta av allt, en WALK-IN-CLOSET till mig!!!! inte riktigt som pa Sex & The City men den duger gott och val for mig. Hela golvet var tackt av en lurvig matta sa det ar som att ga runt i ett par tofflor i hela lagenheten. Och min sang, jag har aldrig sovit i en san skon sang i hela mitt liv tror jag...

Nu ar jag pa kliniken, jag blev hamtad klockan 08.00 imorse och jag har traffat min Case Manager Iva Ivafeta=) Jatte gullig, och sa har jag aven traffat en annan patient, Jennifer, som ocksa bor i lagenheterna. Hon ar granne med mig och min rumskompis Elin. Det ar bara vi tre har sa det ar lungt och skont.

Ha det bra allihopa sa hors vi senare!
Kramar Fran San Diego!

Igårkväll städade jag mitt rum. När jag lyfte på filten så såg det ut som att en liten ullbit hade lossnat från filten och låg kvar på soffan. Men så fick jag tanken att det kunde vara en något annat så jag var tvungen att vifta med filten mot det för att se vad det var och tro inte då att den rörde på sig för det gjorde den!!! och det var det äckligaste jag har varit med i hela mitt liv, det var ett djur med åtta ben!!! som vandrade över min soffa!!! en spindel,  som var så stor och så fet att den nästan var kapabel till att äta upp mig. och jag bara kände hur jag fick nästan andnöd, hjärtat mitt klappade i mig och jag ville skrika men då kunde spindeln höra mig och få för sig att hoppa på mig så det enda jag kunde göra var att evakuera rummet och ringa mina föräldrar som fick komma och hämta mig på direkten så att jag fick sova i ett hus utan hemska mördarkryp! Men min vän sa till mig att ha en spindel i sitt rum betyder tur...så spindeln och dess storlek kanske hade ett syfte med att befinna sig i mitt rum, ju större desto mer tur kanske? Så det kanske var en god spindel trots allt, men jag gillar inte dem hur som helst! Jag är fortfarande skakig utav händelsen...

Om lite drygt 20 timmar så lyfter mitt plan från Arlanda....många frågar mig om jag inte är pirrig men nää, det känns så overkligt fortfarande och jag kommer nog inte ha förstått att jag flyttat till USA förräns jag vart där några dagar och landat... jag längtar verkligen så mycket. Jag har en känsla av att under den tiden som jag är där så kommer jag känna mig så lätt, de flera kilos bagage och problem som jag bär på nu bara ramla av från mina axlar och jag nästan svävar fram. Men det kanske bara är en känsla...och en dröm.

Jag skulle i dag också säga hejdå till en del vänner som jag inte känt så länge men som ändå har berört mig väldigt mycket och innerligt och brytt sig på ett sätt jag inte trodde någon kunde. Vi försökte hålla igen med tårarna men det var knappt och jag känner mig så hemsk att behöva lämna dem änglar som har kommit till mig. Jag kommer saknar er och det gör ont på tanken att jag åker ifrån er. Men jag kommer tillbaka!! Precis som ni har sagt till mig, starkare.

Ikväll ska jag hem och packa, har fortfarande inte packat än...:S men men det gör jag ikväll! För att klockan sex ska jag upp och bege mig till flyget så då måste allt vara klart!
Hörs senare!

Ännu en dag närmare San Diego...konstigt nog så känner jag mig inte nervös, verken över att jag kommer flyga dit ensam elelr ta hand om mig själv där nere. Jag verkligen längtar och jag tror att jag kommer att må riktigt bra där. Fins ingen annan att tänka på en mig själv och se till att jag blir bra. Jag är bara lite stressad över min packning, jag har inte kommit så lång. Men som dem flesta vet så när det gäller mig så sker allt i sista minuten. även denna packning. Det enda jag tänkte att jag behövde ha med mig var ju skor och lite kläder men min mamma menade att jag skulle behöva lite annat också och kläder för alla väder och inte bara party dressen. Så då stannade packandet upp.

Nu det som är kvar då är att säga hej då till alla sina nära och kära och det tar ju sin tid. Så till alla er jag inte hinner säga hejdå till öga mot öga säger jag det till er här! Ta hand om er väl och ha det riktigt bra så ses vi om inte allt för länge, pussar& Kramar

Så då var allt packat och klart då....Nää inte riktigt jag har precis börjat att fundera på vad jag skall ha med mig men dem som känner mig vet att packa inte är min snabbaste sida. Men jag var iallafall iväg med mamma och pappa tidigare idag och köpte mig en rejäl reväska (iguld !!) som jag kan packa mina 23 kg i.

Jag har nu fått mina bokade biljetter och de kommer att bli så att jag åker nu på onsdag morgon. Redan kloockan 09.10 går mitt flyg från Arlanda och jag kommer komma fram till New York strax efter elva tiden på kvällen, sedan ska jag sitta där på flygplatsen i fem och en halvtimme för att sedan flyga vidare till San Diego. Jag längtar verkligen och det skall bli riktigt spännande att få komma iväg.

Nu ikväll så ska jag ut ikväll med en tjejkompis. Bara hon och jag, det ska bli riktigt mysigt. Vet inte riktigt än vart vi ska men får se vart vinden för oss.
=)

Härom dagen så skrev jag till ambassaden för jg tyckte attd et hade dröjt så länge och jag hade fortfarande inget hört om visumet mitt. Men i alla fall så ringde dem upp mig och sa att det nu äntligen var skickat. SÅ nu när jag kommer hem så bordet ligga i min brevlåda och jag kan äntligen boka biljetter och börja packa.... det ska bli riktigt riktigt skönt tycker jag efter att bara nu i två veckor gått och väntatr och väntat utan att kunna boka in något att göra...men nu så sätter det av snart och vi beräknar att jag skall åka i början på nästa vecka!

San Diego, Here I come! :D